Hagelsprakarn

Jag måste kommentera vad som hände eller inte hände i Avaviken under helgen.

Jag har berättat om Dojjan som är allt annat än bra skytt  hehe och här kommer ännu en incident.

Vi har frenetiskt jagat skogsfågel Fredag & Lördag utan större framgång Dojjan har efter förra svängen hunnit med ett bössbyte som han säger att det går inte att missa med den, hmm.

Vi har som sagt gått i stort sett tom hela förmiddan och tagit en lång paus med vila och lunch, funderat på vilket område det skulle finnas fågel på under kvällspasset. Vi enades om ett område där vi nästan aldrig jagar på.
Vi kommer ut ganska sent på kvällen och hittar ganska snart någon enstaka skygg fågel som går upp på för långt håll men efter ett tag på väg tillbaka till bilen så stramar hunden till och vi fantiserar om en Gammeltupp som brukar vara i området, Vi närmar oss hunden och det bär av i en lång löpa för hunden som till slut släpper och söker vidare när vi närmar oss vägen så går jag ca 1.5 meter bakom Anders och så ser jag i ögonvrån hur hunden trycker upp Gammeltuppen på ca 30 meter och den flyger rakt mot oss och den väljer det säkra alternativet att flyga ut ca 10-15 meter från Anders som har kanske det bästa läget vi får i år och vad händer?
3 skott helt öppet inte ens ett dun att lägga i kudden!

Jag ska lära Anders att på kommando ducka samt hjälpa han med att kasta flera hundra lerduvor på banan innan det bär av nästa gång.

Vi syns på Fagersberget.

//Johan

Så var det äntligen dax för skogsfågel premiär för min del (med hund).

Jag har fått en inbjudan av min gode vän Anders (Dojjan) att komma till Dragnäs för att jaga skogsfågel.
Som alla kanske har märkt i höst så kan fågeln vara lite knepig att hitta men skam den som ger sig.
Enligt Dojjan så är marken full i fågel. Det visar sig ganska snart att det är en smula överdrivet!

Vi jagade Fredag & Lördag med väldigt mager tilldelning 1 ripa & 1 orrtupp.
Dojjan slet sitt (HåR) på Lördag kväll, Han kunde inte förstå var all fågel tagit vägen!

Söndag så väcks man av en ivrig kamrat som tror på ett mirakel över natten.
Vi käkar fruckost och Dojjan kollar kartan igen. Vi börjar med samma typ av mark
som vi hittade fåglarna igår tyckte han. Vi satte av i stort hopp om att det var idag som vi skulle hitta alla fåglar som gömt sig i skogen 2 dagar.
Men så blev inte fallet när vi gått igenom första området.
Vi satte oss lite besvikna i bilen och åkte vidare till nästa område. När vi klev ur bilen funderade om vi ens skulle ta ut bössorna?. Vi samlade kraft och slet på oss ryggsäckarna samt tog med bössorna och han gå ca 30 minuter och plötsligt så stog hunden en bit framför oss, vi tittade på varann och trodde inte att det var sant.
Ivrigt men samtidigt försiktigt så närmade vi oss hunden som stod vid en ensam liten gran (julgran).

När Dojjan avancerar hunden så lyfter det 3 orrar som satt under julgranen på 5 meters håll en flög rakt ut till höger om mig jag släpper ut den en bit och sedan skjuter jag den, den andra som flög rakt från oss tittar jag på och inväntar ett skott från Dojjan som inte kommer så jag skjuter den oxå lite förvånat. Sen hör jag lite jämmer från andra sidan granen Bössj....n klickade säger han. Jag hämtar den ena fågeln själv medans hunden villigt apporterar den andra samtidigt hör jag hur han börjar skratta högljutt va f.. jag hadde inte laddat bössan. Som vi har slitit med att hitta fågel så kan jag förstå detta misstag (NOT).
Vi skrattar gott åt detta en stund och går sedan vidare, efter ca 5 min så står hunden igen och vi närmar oss sakta hunden och då lyfter kanske den 3e fågeln ur den kull vi just vart på Dojjan får läget och skjuter ett skott. Han kanske var lite hämdlysten sedan förra läget som flög honom förbi, men döm om min förvåning när jag ser vad som faller ner jo just det han fixade julgranen till kommande jul. (SE BILD)
Vi sätter oss ner för att skrattkramperna ska avta och sedan så jagar vi vidare.
Dagen som sådan glömmer vi inte i första taget och resultatet blir inte allt för tråkigt ändå.

FORTSATT JAKTLYCKA & SE UPP FöR BJäRVEN

// Johan

Denna dag kommer jag nog inte få uppleva många gånger. Jag steg upp kl. 06.00 för att åka och hämta Raja som skulle vara min jaktkamrat idag. Kommer fram till jaktmarkerna kl 08.00. Första timmen händer inget...sen kommer jag ner till en myrkant och där får Raja vittring på något och efter 50 m står hon. En fågel går upp och det ser ut som en höna men på för långt håll. Jag tar några kliv mot där hon lång och då går tuppen upp men faller för skottet (1,7 kg), en liten tupp. Jag följer myrkanten och Raja står igen efter ca 400 m, denna gång skjuter jag en höna (1.96 kg), troligtvis den som låg med tuppen tidigare. Efter denna start byter jag område och går där en jaktkamrat stött tjäder i Söndags. Det enda som händer är att Raja står och följer sedan löpan men ingen fågel går upp...detta sker två gånger. Har sett och hört någon järpe så jag tänkte försöka locka vid vägen men hinner knappt välja ställe förrän Raja står i ett dike 50 m ifrån mig. Smyger dit och kliver in 5 m från vägen...då ser jag tuppen 7m framför mig springandes i diket...bommar första skottet men han faller för andra (2.53 kg), en fin årstupp. Fortsätter ner efter vägen en bit och Raja står igen..denna gång går en tupp och två hönor upp på lite drygt 40 m. Nu skiftar jag område igen och skall gå av ett sista innan hemfärden. Jag går efter en bergskant mot ett myrområder och Raja hittar inget...jag har beslutat mig för att bara kolla av området så jag går med oladdat gevär. Jag passerar ett bergskrön och följer ett hygge ner mot en myr. Raja står igen...denna gången går det upp 3 tjäderhönor och två fåglar jag ej ser. När vi kommer ner till myrkanten så ser jag på Raja att hon hittat en löpa som hon följer..jag går bakom henne i ca 80m och inser att vi är på väg till området jag stötte en gammeltupp på ifjol. Jag laddar om geväret och då står Raja fast. Hon får upp tuppen efter 15-20 m och jag får ner honom. Det visade sig vara en fin gammeltupp på 4.56 kg och nytt personligt rekord. Nu är ryggan riktigt tung så jag följer efter Raja med oladdat vapen mot bilen. Hon står återigen efter några hundra meter...denna gång följer hon löpan fint och tuppen går upp på ca 15 m. När den glider ut över myren så tar den med sig en gammeltupp på ca 45-50 m.


En helt osannorlik dag med många fågelkontakter...14 olika tjädrar men inga orrar..och någon enstaka järpe.

/Jocke